Under min och Lenes tidigare utflyktsfärd besökte vi Lindisfarne, en ö vid Englands kust. Platsen är ett väldigt historisk då munkar redan på 600talet slog sig ned i området. Ön är fortfarande ett populärt pilgrimsmål, och jag kan förstå varför. Det finns nämligen ingen bro ut till Lindisfarne, och det enda sättet att ta sig dit ut är att vandra eller köra dit när tidvattnet drar sig undan, vilket det gör några timmar varje dag. När det inte är ebb, utan flod, isoleras landstycket helt och hållet, och det finns något poetiskt i det.
Förutom klosterruiner finns det även ett slott och en gullig by på ön. Lene och jag strosade runt bland de historiska platserna, doftade på havet och smaskade på glass i blåsten.
 |
| Slottet! |
 |
| Glasspaus |
 | |||
| En hur gullig stuga som helst, tror jag måste måla av bilden vid något tillfälle... |
Över hela byn satt det varningsskyltar om tidvattnet, nästan exotiskt eller hur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar